Evenemanget ordnades i Mediernas museum och arkiv Merkki och det var en del av Vikes och Sovittelujournalistit rf:s samarbete för att främja en konstruktiv och flerstämmig debatt. I vårens andra tillfälle diskuterade vi om Marthornas vegemat policy och ”köttupproret”: varför överhettas matdiskussioner? Diskussionen inleddes av Mikko Hautakangas som är Sopiva ry:s representant och medieforskare i Tammerfors universitet.
Diskussionen fördes med Erätauko-metoden som stöder en konstruktiv dialog speciellt i ämnen som väcker starka känslor. Journalister, forskare experter i matkultur och professionella som jobbar inom området deltog i diskussionen. Citaten i denna text är direkta citat ur diskussionen.
Mat förenar lokalt och globalt
Mat förenar människor över gränserna – men den väcker också många komplexa frågor. I debatten efterlystes en förskjutning från tvister om individuella kostval till bredare strukturella frågor, så som markanvändning, EU:s jordbruksstöd, potentialen för livsmedelsförädling och handelns centralaffärers dominans. Det konstaterades att Finland borde kunna utveckla en brett överenskommen strategi som skulle kombinera hållbar livsmedelsproduktion och försörjningstrygghet.
I den offentliga debatten understryker representanter för matproduktion gärna betydelsen av inhemskhet, och finska producenters röst förtjänas att höras i matdebatten. Även i de offentliga talturerna angående Martha-skandalen önskades en ”inhemskhet utmaning” för att bryta vege mot kött dikotomin. Debattörerna påpekade dock att inhemskhet å andra sidan inte är en enkel värdering, då fjäderfä exporteras till Kina och insatsvaror importeras till och med från krigförande länder. Livsmedelsproduktionens hållbarhet måste i slutändan betraktas ur ett planetärt perspektiv.
“Vi behöver fler diskussionsgrunder, inklusive filosofisk reflektion över vad ett gott liv är och hur vi kan bidra till det genom konsumtion – och om vi verkligen vill bidra till det.”
Det behövs mer ingående matjournalistik
Det finns mycket information om global matproduktion, men frågorna är komplexa både för konsumenter och journalister.
“Borde man köpa spanska tomater, eftersom de växer i en naturligare miljö? Men Spanien lider av vattenbrist och har en dålig situation angående mänskliga rättigheter. Å ena sidan har det kommit fram problem relaterade till exploatering av arbetskraften även i finsk grönsaksproduktion… Det är svårt att veta för konsumenter vad som är etiskt och etiskt på riktigt.”
Det är även svårt för journalister att skriva artiklar som tar i beaktande matproduktionens alla dimensioner – miljön, mänskliga rättigheter, inhemskhet och jordbruksproducenternas situation. Det finns behov av högkvalitativ, mångsidig och kritisk matjournalistik. Detta kräver ingående kunskap av helheten angående matproduktion, samt mod att utmana välkända narrativ.
Konversatörerna önskar av matjournalistiken både proportionalitet och bakgrundsfakta,, så som synliggörande av historiska utvecklingar.
“Felet är inte i matproducenterna utan i strukturerna. Dessa strukturer borde öppnas upp för konsumenter mycket noga: vad krävs för att producera en viss mat.”
Medieskandaler kan även vara lärorika
Mediers roll i att underlätta en konstruktiv debatt erkändes som viktig, men samtidigt kritiserades mediernas tendens att hetsa upp skandaler. Debatten väckte också frågan om allmänhetens intresse uppfattas alltför snävt av redaktörerna, som följer det genom läsardata och en ”algoritmisk förståelse av publiken”. Flera av de intervjuade verkade uppleva att de inte tillhörde den publik som journalistiken i dag tycks tilltala.
“Mediehusen borde ta ansvar över debattens riktning. Men det är inte enskilda journalisters ansvar – journalister gör artiklar så gott som de får tillåtelse till.”
Skandaler kan ändå vara lärorika. Diskussionen behandlade många spänningar och faser som utlöstes av Marthornas vegematkampanj. Identifiering av dessa kan bidra till att minska konflikter och stärka positiva möjligheter i framtiden.
Välkommen till den nästa diskussionen i juni
”Om Martha-debatten skulle ha hållits med alla närvarande för att diskutera, skulle skandalen ha uppstått? Det kan inte finnas för mycket av dessa diskussioner.”
Som tur kom jag hit. Ifall jag var journalist skulle jag ha många bra idéer för artiklar efter denna diskussion. Jag kan varmt rekommendera att journalister deltar i evenemangen!”
Vårens sista Heta potäter i mångfaldiga medier diskussionstillfälle ordnas torsdagen 5.6.2025 kl 17–19 i Mediernas museum och arkiv Merkki. Följ Vikes och Sopiva ry:n kommunikation så får du veta bland de första om temat för nästa diskussion. Du kan prenumerera Sopiva ry:s nyhetsbrev som inleder diskussionen direkt till din e-post via denna länk.
Text: Tiina Helin och Mikko Hautakangas
Bild: Vanessa Riki
