”Vi måste börja någonstans, vi kan inte bara vänta i regeringen på att mediesituationen ska rätta till sig. Vi måste börja arbeta tillsammans och samlas med dem vi kan hitta samförstånd med. Jag är väldigt optimistisk angående förändring”, säger viceinformationsminister Abdiraham Al-Aladalaa vid Somalias ministerium för kommunikation, kultur och turism.
Somalia är ett av världens yngsta folk: 75 % av befolkningen är under 35 år gamla. Ungdom är både en tillgång och en utmaning i en spirande diginativers demokrati. Vilka utmaningar står mediefältet inför i ett land som traumatiserats av ett inbördeskrig, är splittrat längs klanlinjer och som fortfarande har en låg utbildningsnivå, Al-Aladalaa?
”Desinformation och hatpropaganda är de största problemen i vårt lands mediefält. Det finns hundratals tidningar, onlinepublikationer samt tv- och radiokanaler i Somalia. Men ingen har kontroll över vad som produceras och vem som producerar innehållet. Vem som helst kan kalla sig journalist utan någon utbildning eller bakgrund i branschen”, sammanfattar Al-Aladalaa de utmaningar som medielandskapet står inför i ett land med 17,6 miljoner invånare.
Det somaliska medielandskapet har genomgått enorma omvälvningar under de senaste 30 åren. Under kolonialtiden hade landet två radiostationer, men ingen tv. Det var inte förrän i början av 1990-talet som oberoende tidningar kopplade till klaner blev vanligare, och vid millennieskiftet hade radion även funnit sin väg in i hushållen.
Somalia är ett ungt land både vad gäller befolkningen och mediekulturen – och därför styr sociala medier omvälvningen av mediefältet och utmanar pålitlig informationsförmedling
“Idag finns det massvis av gamla tv- och radiokanaler i Somalia och nyhetsbyråer på en person, dvs. influencers har fått mycket inflytande på mediefältet”berättar Al-Aladalaa.
Sociala mediers inflytande har blivit ett av de största hindren för att främja fred i Somalia. Enligt Al-Aladala tror många unga att det är enkelt att få journalistarbete; man behöver ingen utbildning eller erfarenhet, man börjar bara prata inför kameran och dela nyheter.
Den största utmaningen för gör-det-själv-journalister är kvaliteten på nyheterna. Många influencers som antingen medvetet eller omedvetet kallar sig journalister delar desinformation och falska nyheter samt utsätter personer som inte främjar influencerns mål för trakasserier. Ilska och rädsla är de känslor som bäst driver algoritmer, och det är lätt att öka tittarsiffrorna genom att utnyttja sig av motsättningar mellan klaner.
“På Tiktok har klandebatter där representanter från två klaner debatterar fått mycket uppmärksamhet. Människor donerar pengar åt dessa personer för att stödja sin egen klan. I verkligheten är debattörerna vänner som på detta sätt driver sin gemensamma business. Men människor på sociala medier vet inte detta, utan för dem är debatten som förnyar och fördjupar klyftorna mellan klanerna fullt sann”, säger Al-Aladalaa.
Al-Aladalaa berättar hur det förut var enkelt att definiera vem som är journalist. En person som har gått en journalistisk utbildningen, jobbar i ett mediehus eller har ett mediekort kan kalla sig journalist. I sociala mediers tidsålder kan vem som helst börja kalla sig journalist utan någon koppling till branschens etiska principer. Enligt Al-Aladalaa skulle en lösning kunna vara Kenyas modell, där ett presskort utfärdat av förbundet skulle verifiera en persons journalistiska bakgrund.
Viceinformationsministern söker inspiration från bland annat Finland, Danmark och Kenya för att bygga Somalias medieråd
Al-Aladalaa hoppas på att medierådet skulle vara en institution som stöder den färska demokratin och erbjuder nätverksmöjligheter som främjar fred ur både traditionella och sociala mediers perspektiv. För närvarande är det nästan omöjligt att bedöma tillförlitligt innehåll i röran av mediekanaler och influencers på sociala medier.
Anledningen till att Al-Adalaa besöker Finland är Finlands historia om att via inbördeskriget och det andra världskriget bli en demokratisk välfärdsstat och ett föregångsland för pressfrihet. Möten med Vikes experter och ordförande för Opinionsnämnden för massmedier Eero Hyvönen har erbjudit inspiration och verktyg till att främja inrättandet av ett medieråd i Somalia.
”Det är viktigt att börja med att hitta de som är överens om saker och ting och vill samarbeta. Uppgiften är dock inte lätt, eftersom regeringen inte vill blanda sig i mediernas verksamhet”, reflekterar Al-Aladalaa. Å andra sidan är det svårt att bygga ett självreglerande organ för medierna enbart bland mediehus, eftersom många medier producerar innehåll från helt olika verkligheter och värderingar, fortsätter han.
I år kommer Somalia att hålla sina första fria val för att välja president och regering. Att forma mediefältet mot en fri, sanningsbaserad och demokratisk informationsförmedling är en viktig del av det unga landets och folkets steg mot en fungerande demokrati.
