Nätverker för kvinnliga journalister ”La Sala” främjar jämställdhet i Costa Rica i exil
Kvinnors ställning inom journalistik i Nicaragua är inte bra. Det är därför kvinnliga chefer för tio onlinemedier har grundat ett nätverk som erbjuder kamratstöd och förhandlar fram bättre löner.
”Jag är journalist, kvinna och chef för mitt eget medium. När jag började prata med andra kvinnliga journalister insåg vi att vi har samma bekymmer.”
Så säger Abigail Hernández, som leder Galería News nyhetssidan som är specialiserad i bildjournalistik. Hon grundade La Sala tillsammans med andra nicaraguanska kvinnliga journalister. Vikes stöder La Salas verksamhet som en del av utvecklingssamarbetsprogrammet i Centralamerika.
Kvinnornas gemensamma oro handlade enligt Hernández om att kvinnor hade svårare att få arbete än männen och medier ledda av kvinnor fick inte finansiering på samma sätt som medier ledda av män.
Många kvinnor har grundat egna webbmedier
”Jag frågade dem varför och en del sade att de blivit trötta på sexuella trakasserier, andra sade att de inte hade möjligheter för att avancera på sitt tidigare arbete, medan en del ville fokusera mer på till exempel mänskliga rättigheter.”
Journalister i exil
Då den politiska krisen i Nicaragua tillspetsades år 2018 och landets regering började stänga medier grundades många små webbmedier. Enligt Hernandez finns det cirka 35 stycken av dem. Ett tiotal är ledda av kvinnor.
Praktiskt taget alla leds från Costa Rica, eftersom Nicaraguas oberoende journalister har tvingats i exil under Daniel Ortegas diktatur.
Där verkar även La Sala.
”Vi är tio kvinnliga chefer och våra medier är de minsta och sämst finansierade”, säger Hernández.
Kvinnorna har försökt höja nivån på arvoden. Vanligtvis vägrar manliga journalister de för små arvoden, men kvinnorna ber om att få överlopps giggen av männen, eftersom det finns ont om arbete. Under coronapandemin vägrade många män gigs på sjukhus eftersom de var rädda för att få smittan. Således gjorde kvinnorna nästan alla farliga jobb.
”Vi borde lära oss lite aggressivitet av männen och våga försvara våra rättigheter”, säger Hernández.
”Men om du högljutt kräver dina rättigheter blir du stämplad som en person som söker konflikt. Därför är det bättre om vi kan stå på oss som en grupp på tio medier”.
Jämställdhet bara ord för tillfället
”Männen talar om jämställdhet men förstår ännu inte den” säger Hernández.
Hon anser att män som fungerar i medier kan i sitt tal och sina texter tala om vpld mot kvinnor och ojämlikhet angående löner, men i praktiken ses kvinnor oftast som underleverantörer och assistenter, och finansieringen kanaliseras till medier ledda av män.
Medier i Centralamerika får finansiering från utlandet, vanligtvis från västländskt utvecklingssamarbete, men för att få stöd måste man påvisa höga läsarsiffror. Det är svårt att få mycket läsare om budjeten är liten. Då är det inte möjligt att växa och man kan inte få finansiering för tillväxten.
Kvinnor rapporterar om mänskliga rättiheter
Nicaraguanska medier ledda av kvinnor fokuserar enligt Hernández vanligtvis på miljönyheter och mänskliga rättigheter. De skriver ibland om försvunna kvinnor och tonåringar och rapporterar om arbetet som människorättsorganisationerna gör.
”I Nicaragua är över 3000 organisationer som försvarar olika rättigheter förbjudna, och vi har tio webbmedier som bevakar deras frågor” summerar hon.
Alla kvinnor tvingas göra konsultjobb för att finansiera sina egna medier. Alla har även familjer att ta hand om och många är ensamstående föräldrar. Många är överansträngda och med en sådan arbetsbörda kan de inte producera lika mycket nyheter som män. Manliga journalister har vanligtvis fruar som tar hand om barnen.
”Vi grundade La Sala för att ha ett forum där vi kan prata om dessa saker”
En dröm om att de yngre skulle ha det lättare
Vikes har stöttat produktionen av artiklar av mediebolag ledda av kvinnliga journalister och samarbetet med en tankesmedja som fokuserar på fredskultur.
La Sala ville börja ett mentorprogram för kvinnor och utbildningar för företagande, eftersom många journalister inte är erfarna företagare.
Hernández har börjat skapa kontakter med costaricanska kvinnliga journalister i ledande positioner för att se om de har liknande problem och hurdant samarbete de nicaraguenska kvinnorna kunde göra i sitt nya hemland.
”Vi har talat med en kvinnlig journalist från El Salvador som gör liknande arbete där. Tanken är att grunda ett regionalt nätverk där kvinnor kan få stöd.”
Hon säger att alla kvinnliga ledare är redan över 40 år gamla och den gemensamma viljan är att yngre kvinnor inte ska behöva uppleva samma saker som de har upplevt i branschen.
”Vi vill erbjuda kvinnor verktyg för att utvecklas inom journalistiken, eftersom denna bransch fortfarande domineras av män”, säger Hernández.
”Kvinnor måste hela tiden bevisa att de är bra journalister, fotografer och ledare.”
