Verksamhetsledaren Marjo Heinonen betonar mediernas roll när det gäller att stärka delaktigheten och den samhälleliga synligheten för personer med funktionsnedsättning.
Inkludering är ett löfte om att ingen ska lämnas utanför. Det är inte en kampanj, ett projekt eller en enskild handling, utan ett sätt att vara och leva tillsammans. När vi ser mänskligheten före begränsningar bygger vi ett samhälle där alla kan höra hemma, delta och bli bemötta som den de är.
Hindren är inte bara fysiska. De uppstår från attityder, ord och sätt att bemöta. Fördomar härrör ofta från okunskap och rädsla – och de stänger dörrar mer än någon tröskel. Att bryta ner barriärer börjar med var och en av oss. Media spelar också en betydande roll i detta.
Journalistiken speglar inte 1,2 miljoner funktionshindrade finländares vardag
Vi lever i en verklighet där fysiska och funktionella olikheter fortfarande inte betraktas som en normal del av livet. Även om vi har gjort framsteg inom inkludering är det "normala" som syns i media fortfarande icke-funktionsnedsatt.
Ändå lever uppskattningsvis 1,2 miljoner människor i Finland med någon form av funktionsnedsättning och det är nästan en femtedel av befolkningen.
När vi pratar om inklusion menar vi inte bara tillgängliga dörrar och ramper. Vi pratar om attityder, möjligheter och rätten att höra till. I media betyder det att människor måste kunna känna igen sig själva i det journalistiska bildspråket: i vardagliga berättelser, debattartiklar och expertroller.
För att samhället ska kännas som eget, bör de saker som berättar om ens eget liv inte bara framställas i medierna som endera negativa berättelser eller hjälteberättelser. Alla har rätt att bli sedda som människa och medborgare, inte bara genom en diagnos eller ett funktionshinder.
Människor med funktionsnedsättning saknas i arbetslivet och det påverkar journalistiken
I Finland är ställningen i arbetslivet fortfarande svag för personer med funktionsnedsättning. Enligt Finlands Invalidförbund är endast 15–20 % av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet, jämfört med det europeiska medeltalet på cirka 50 %.
Hindren för anställning är ofta strukturella: diskriminering vid rekrytering, otillräckliga transporttjänster och otillräcklig personlig assistans under arbetsdagen. År 2024 rapporterades 52 fall av arbetsdiskriminering relaterad till funktionsnedsättning, jämfört med endast 15 stycken två år tidigare.
Sist och slutligen är många hinder attitydbaserade. I ekonomiskt svåra tider gör idealisering av effektivitet att funktionsnedsättning lätt betraktas endast som ''kostnad'' eller ''börda''.
Dessa siffror är inte orelaterade till journalistik. Om personer med funktionsnedsättning inte finns på redaktioner så påverkar det oundvikligen hur funktionsnedsättning diskuteras, vilka typer av historier som berättas och vilka som förblir oskrivna.
Mångfald är gemenskapens styrka och den bör synas i media
Mångfald stärker gemenskaper. Varje skillnad – kulturell bakgrund, språk, hudfärg, funktionsförmåga – berikar samhället och tillbringar nya perspektiv till diskussionen. Funktionsnedsättning är en del av denna mångfald.
Hjälpmedel möjliggör deltagande och ett aktivt liv. De är inte ett tecken på svaghet, utan möjliggörare. När hjälpmedel normaliseras och får mer synlighet så normaliseras även tanken att människor är olika och att mångfald är naturligt. Var och en av oss behöver stöd ibland: för vissa är det glasögon, för andra en rullstol. Skillnaden ligger bara i synligheten.
När funktionsnedsättning ses som en separat egenskap finns det en risk att det stigmatiserar hela personen och skymmer hens personlighet, kunnande och identitet. Kvalitetsjournalistik ser personen som en helhet, istället för bara hjälpmedlet, diagnosen och fördomarna.
Vad kan du göra idag?
Voit aloittaa yksinkertaisesti: katso ihmistä silmiin, älä hänen apuvälinettään. Kysy, kuuntele, kohtaa. Kun jokainen meistä tekee pienen askeleen kohti inkluusiota, maailma muuttuu – ei vain vammaisille, vaan meille kaikille. Inkluusio ei ole projekti, vaan tapa elää yhdessä.
Glad internationella dagen för personer med funktionsnedsättning!
5 fakta om personer med funktionsnedsättning i Finland
- I Finland lever uppskattningsvis 1,2 miljoner människor som har någon form av funktionsnedsättning. Det är nästan en femtedel av befolkningen.
- Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning är 15–20 % medan sysselsättningsgraden för hela befolkningen är över 70 %.
- Över 40 % av personer med funktionsnedsättning upplever diskriminering i arbetslivet eller i samhällets tjänster.
- Tillgänglighet är inte bara fysiska strukturer. Digital tillgänglighet och tydligt språk är lika viktiga
- Fattigdomsrisken för personer med funktionsnedsättning är dubbelt så hög jämfört med resten av befolkningen.
Marjo Heinonen
Skribenten är verksamhetsledare för Vikes och hon har en lång arbetshistoria inom inkludering av personer med funktionsnedsättning.
Bild: Vanessa Riki
