Globala kriser, den tekniska omvälvningen och ett allt hårdare medielandskap utmanar journalistikens roll. Marjo Heinonen, verksamhetsledare på Vikes, undersöker i sin blogg hur utvecklingssamarbetet inom mediebranschen hanterar dessa förändringar.
Jag har på sistone funderat mycket på hur vi förstår världen. Nyheterna och de diskussioner vi följer formar vår bild av världen och våra möjligheter. Vi litar på att någon har varit på plats, ställt de rätta frågorna och rapporterat om vad som händer. Men vad om en journalist inte kan utföra sitt arbete fritt?
Detta är ingen hypotetisk fråga, utan på många håll i världen är det vardag. Klimatförändringen, konflikter och demokratins försvagning formar samhällen och påverkar vad vi kan veta om dessa fenomen. När mediernas handlingsutrymme minskar, minskar också vår förståelse av världen och de möjliga framtiderna.
Därför har frågan om vem som producerar information och på vilka villkor en stor betydelse nu.
Oberoende medier är grunden för demokratin. De avslöjar missförhållanden, lyfter fram olika perspektiv och möjliggör deltagande i den samhälleliga debatten. Samtidigt blir mediernas verksamhetsmiljö allt svårare: journalister utsätts för påtryckningar och tystas, den ekonomiska grunden försvagas, desinformation sprids och artificiell intelligens formar praxis på redaktioner. Dessa är inte enskilda fenomen, utan en bredare global trend.
I denna situation är Vikes arbete inte bara aktuellt, utan nödvändigt.
Gemensamma utmaningar, gemensamma mål
I april 2026 inleder vi en ny fyraårig programperiod i vårt arbete. Det handlar inte bara om en administrativ fortsättning, utan om en möjlighet att möta en föränderlig värld på ett mer systematiskt och effektfullt sätt.
Vikes är verksam i Finland, Asien, Afrika och Mellanamerika i samarbete med lokala partnerorganisationer. Vår verksamhet består inte av isolerade projekt, utan är en global helhet där vi lär oss av varandra över gränserna. Ett engagerat samarbete är grunden för allt arbete, eftersom utmaningarna inom journalistik – tryck, resursbrist och säkerhetsrisker – är förvånansvärt lika över hela världen.
Det nya programmet bygger på fem teman: medierättigheter och inkludering, journalistik i exil, miljöjournalistik, fredsjournalistik samt mediearbete som främjar funktionshindrades rättigheter. Målet är att säkerställa att det journalistiska arbetet kan fortsätta även under tryck, med hänsyn till marginaliserade grupper.
Yttrandefrihet, mångfald i medier och stöd för demokratin som grund för allt arbete – vad innebär det i praktiken?
Till exempel detta:
I Nepal får journalister stöd för att bedriva undersökande miljöjournalistik som synliggör klimatförändringens effekter på lokal nivå, avslöjar korruption och ifrågasätter orättvisa procedurer.
I Somalia utbildas journalister – både med och utan funktionsnedsättning – i fredsjournalistik och konflikt sensitiv rapportering. Målet är att bedriva journalistik som inte förstärker motsättningar, utan skapar utrymme för förståelse och lösningar i ett samhälle som har drabbats av inbördeskrig.
Journalister som arbetar i exil kan fortsätta sitt arbete under säkrare förhållanden, bedriva gränsöverskridande journalistik och upprätthålla kontakten med en publik som annars inte skulle få tillgång till oberoende information. Ett konkret exempel på detta är en journalist som tvingats lämna sitt hemland på grund av hot, men som fortsätter sitt arbete i exil. Hen rapporterar om samma ämnen, till samma publik och ofta med ännu större risk.
I Finland belyser vi läget för yttrandefriheten globalt, anordnar diskussioner och utbildningar samt samarbetar med journalister, studenter och aktörer inom media. I dessa möten sammanförs erfarenheter från olika delar av världen. Genom detta arbete växer en förståelse för varför försvaret av fria medier inte bara är utvecklingssamarbete, utan en del av det finska samhällsansvaret.
Vår verksamhet präglas av ömsesidigt samarbete och ett dekolonialt tag
Allt vårt arbete är ömsesidigt. Våra partners kompetens och erfarenhet berikar även den finska debatten och förståelsen för konflikter, klimatkrisen eller aktuella utmaningar för den fria pressen.
Genom ett samarbete som utgår från lokala behov stärks den globala medvetenheten om yttrandefrihet och mediernas roll – inte bara som en global fråga, utan också som ett inhemskt ansvar. Enskilda åtgärder kan verka små, men tillsammans bildar de den helhet som är nödvändig för att en fri media ska kunna kvatrbestå och utvecklas.
Våra samarbetspartner runt om i världen är experter, utvecklare och banbrytare vars arbete och insikter också påverkar hur journalistik bedrivs och uppfattas i ett bredare perspektiv. I takt med att expertisen rör sig och det gränsöverskridande lärandet stärks, breddas även finländarnas förståelse för omvärlden.
Vikes garanterar sina finansiärer ett långsiktigt och engagerat partnerskap
Finansiering från Finlands utrikesministerium gör det möjligt för oss att fortsätta vårt arbete. Det ger stabilitet och möjliggör långsiktigt arbete. Programarbetet kräver stora insatser när det gäller uppföljning, rapportering och kvaliteten på arbetet. Den nya programperioden är inte bara en möjlighet, utan också en plikt att arbeta på ett ännu mer genomtänkt och effektivt sätt.
Men enbart det räcker inte.
För att uppnå våra mål krävs en bredare finansieringsbas och engagerade samarbetspartner. Därför söker vi aktivt nya inhemska och internationella finansieringskällor för att säkra och utveckla vår verksamhet.
Vikes behöver människor och aktörer från olika samhällsnivåer som vill stödja yttrandefriheten och medieutvecklingen på ett långsiktigt och engagerat sätt.
I slutändan handlar det om en enkel men avgörande fråga: i vilken sorts värld vill vi leva i?
I en värld där informationen flödar fritt, olika röster blir hörda och där människor har möjlighet att förstå den omgivande verkligheten – eller i en värld där informationen begränsas och perspektiven blir ensidiga?
Marjo Heinonen, verksamhetsledare
Stiftelsen för media och utveckling Vikes
