”Sedan 1996 (självständig aktör officiellt sedan 2007) har CIJ Nepal utbildat över 600 journalister i metoder för undersökande journalistik. I det snabba nyhetsflödet blir ämnen som kräver tid och ett undersökande journalistiskt tillvägagångssätt ofta bortglömda”, börjar Shreya Paudel, den nya programchefen för Nepals center för undersökande journalistik.
CIJ Nepal producerar artiklar som behandlar bland annat människohandel, korruption, jämställdhet och klimatförändringen för landets etablerade medier. Stora mediehus resurser räcker inte alltid till för att rapportera om dessa ämnen.Undersökande journalister gräver fram nya perspektiv, lyfter fram marginaliserade röster och utbildar nya journalister i tekniker för undersökande journalistik. Omfattande rapporter om undersökande journalistik produceras både som en del av journalistutbildningen och av CIJ-alumner.
Ämnen och synvinklar som CIJ lyft upp har fått massiv uppmärksamhet i nationella massmedier. Det senaste exemplet är avslöjandet av en politiskt betydelsefull korruptionsskandal angående bhutanska flyktingar.
De etablerade medierna inspireras av våra berättelser. När det till exempel gällde korruptionsfallet med bhutanesiska flyktingar tog många vanliga medier upp det. Vår rapport blev en stor politisk skandal som ledde till att en tidigare inrikesminister som var skyldig för korruption fängslades. Våra berättelser inspirerade många etablerade tidningar i Nepal, och det är därför vårt arbete är så viktigt. –Shreya Paudel
Enligt Paudel möjliggör CIJ omfattande nätverk inom det nepalesiska mediefältet tillgänglighet till mediehus.
Oro över säkerhet och svaga lönestrukturer bromsar kvinnors och ungas karriärutveckling
Sedan 2021 har CIJ utbildat över 100 journalister med stöd av Vikes projekt Kvinnor i media.
Av alla journalister som arbetar i Nepal är en fjärdedel kvinnor. Redan detta försvårar kvinnors avancering i sin karriär. Enligt Paudel har kvinnor inte ännu heller samma möjligheter som män.
Vad ligger bakom fenomenet?
“De viktigaste orsakerna är sociala normer och trygghet. Många familjer upplever att en dotter eller fru som jobbar sena skift på redaktionen och reser ensam som en svår tanke. I slutändan handlar det om oro för de näras trygghet.” ”, svarar Paudel.
Den nya programchefen har dock också lösningar att erbjuda: ”Redaktionerna skulle kunna göra det möjligt för kvinnliga journalister att arbeta parvis, ordna transport hem på natten och göra det möjligt att rapportera om obehagliga situationer vi pålitliga kanaler.”
Även medieinstitutioner bromsar journalisters karriärutveckling Enligt Paudel så satsar inte medieorganisationer som tjänar på reklam på sina journalister eller på att bygga en fungerande mediehusinfrastruktur. Journalister får inte tillräckligt med lön, ibland får de ingen lön alls. Till följd av den instabila anställningssituationen söker sig unga journalister för att arbete annanstans.
På grund av det sociala trycket och den osäkra anställningssituation som kvinnor upplever söker sig unga människor och kvinnor till tryggare och mer balanserade arbtesplatser. Enligt Shreya är många lovande journalister frustrerade över den instabila karriärutvecklingen inom journalistiken och söker arbete inom andra områden, såsom internationella organisationer eller utländska diplomatiska beskickningar i Nepal.
I Nepal flyttar många unga till andra länder. De som har råd ger sig till Europa, USA eller Australien för att studera. Samtidigt ger sig miljoner andra till Mellanöstern som migrantarbetare. Samma trend syns inom journalistiken. -Shreya Paudel
Den önskade utvecklingen är inte långt borta ifall de stora mediehusen finner en gemensam vilja till förändring
Enligt Paudel har många kvinnliga journalister nu börjat rapportera om parlamentariska frågor som tidigare sågs som en manlig domän. Dessutom har kvinnor hittat vägen till nyhetsproduktion på webben, vilket innebär mindre fältarbete och att arbetet är tryggare arbete.
“Små organisationer så som CIJ och Sancharika Samuha spelar en roll i att stärka kvinnliga journalisters kapacitet, men makten ligger i sista hand hos stora mediehus och riktningen de vill föra mediekulturen i”, konstaterar Paudel.
Enligt Paudel är lösningar inte svåra om det finns en gemensam vilja. För det första bör man ägna uppmärksamhet åt pålitliga lönestrukturer och utveckla en mer inkluderande arbetsmiljö för kvinnor.
Enligt Paudel är det inte svårt att skapa gemensamma praxis för att främja kvinnors välbefinnande på arbetsplatsen och möjliggöra sysselsättning. Mediehus kunde stöda moderskap och ge utrymme och möjligheter att kombinera moderskap och karriär.
”Möjligheten att amma på kontoret, möjligheten att utforma sin arbetsbeskrivning och betald mammaledighet är exempel på åtgärder som skulle kunna göra stor skillnad för anställnings- och karriärmöjligheterna för kvinnliga journalister i Nepal”, sammanfattar Paudel sina önskan till mediehusen.
