Vikes bjuder in mediehus att delta i projektet som tillsammans med redaktioner söker sätt att uppnå mer mångsidig journalistik. Mer mångfald i media nu! stöder även journalister med invandrarbakgrund och skapar ett nätverk för grupper som är underrepresenterade i media.
Islutet av år 2022 bodde omkring en halv miljon människor med ett främmande språk som modersmål permanent i Finland. Antalet har fördubblats på 11 år, och andelen av hela befolkningen är nio procent. Hur hörs deras eller andra minoriteters röster i media? Är finska medier fortfarande väldigt vita?
Vikes bjuder redaktioner till Mer mångfald i media nu! projektet, där redaktioner kan få enligt deras behov skräddarsydd utbildning för att stärka mångfald.
Mediers övergång till mångfaldighet i Finland långsam, säger utredning
I början av 2024 beställde Vikes en studie som kartlade mångfaldens tillstånd i finska medier och tidigare försök att öka mångfald. Det framkom att medierna rör sig mycket långsamt mot mångfald, både i Finland och i vissa jämförelseländer.
Tidigare studier har funnit att bristen på kulturell och etnisk mångfald i media skapar en situation som främjar delning i ”oss och de andra”. Media speglar alltså inte bara vad som händer i samhället, utan skapar även en uppdelning i ”oss och de andra”. Om representationerna inte är mångsidiga så känner människor som tillhör etniska eller andra minoriteter inte nödvändigtvis inte att media representerar dem. Omvänt kan de som tillhör majoriteten ha svårt att uppfatta den mer mångkulturella verkligheten i dagens Finland ifall media inte förändras i takt med samhället.
I värsta fall leder situationen till att nyhetsbevakningen av minoriteter fokuserar på negativa ämnen, såsom gängvåld och arbetslöshet. Men genom att skapa förtroende mellan olika befolkningsgrupper kan media vara en del av lösningen.
Genom att öppet diskutera mångfaldens tillstånd i finska redaktioner och genom att utveckla verktyg för att öka mångfald kan situationen åtgärdas.
Vi börjar nu göra detta arbete med tvåårig finansiering från HS-stiftelsen som en del av programmet i global fostran som finansieras av Utrikesministeriet. Vi arbetar tillsammans med Tammerfors universitet och Haaga-Helias journalistutbildning.
I Vikes leds projektet Mer mångfald i media nu! av journalisten och experten i global fostran Kristiina Markkanen, som har en gedigen erfarenhet av journalistik relaterad till invandring, minoriteter och diskriminering, bland annat på Helsingin Sanomat, tidningen Me Naiset och tidningen Iso Numero, som arbetar för att förbättra den samhälleliga ställningen för hemlösa, arbetslösa och mindre bemedlade.
-Nu är det hög tid att ta itu med de snedvridningar som förekommer i media. Olika minoriteters röster ska äntligen bli hörda. Vi får inte gå in i eran av artificiell intelligens med endats tekniken i förfronten, utan vi måste ta hand om innehållen. De borde snarare förvidga än inskränka vår världbild. Därför Mer mångfald i media nu! , säger Markkanen.
En hurdan förändring förväntar vi oss att få till stånd?
Vårt projekt har tre mål:
Det första och viktigaste målet är att skapa en hållbar grund för mediehusens och redaktionernas eget arbete för mångfald via skräddarsydda utbiuldningar. Flera studier och intervjuer med redaktionella arbetare har visat att nyhetsbevakningen av invandrare och andra minoriteter är för knapp, bristfällig eller enstämmig.
Det finns dock en önskan och vilja till nyhetsrapportering som tar i hänsyn mångfalden av samhälleliga grupper, men i hektiska redaktioner är det ofta svårt att ändra på arbetssätt och nyhetskriterier. För att möjliggöra hållbara och permanenta förändringar i verksamhetskulturen i redaktionernas dagliga arbete erbjuder vi mediehus skräddarsydda workshops utbildningspaket på 1.5 år.
För det andra vill vi stödja journalister med invandrarbakgrund att utveckla sin kompetens. Vi erbjuder skräddarsydda träningar för journalister med invandrarbakgrund så att de kan utöka sin kompetens.
För det tredje så skapar vi ett bredare medienätverk som främjar representationen av underrepresenterade grupper. Förutom invandrare är samer, personer med funktionsnedsättning, hlbtqia+ personer, samt kvinnor, unga, låginkomsttagare och personer med lägre utbildning underrepresenterade i media. Vårt projekt kommer i bästa fall att främja medierepresentation av alla underrepresenterade grupper.
Vi kommer att skapa planer som ökar jämlikhet och mångfald för de redaktioner som deltar i projktet.
Arbetet kan också underlättas av Mångfaldsmätaren. Det är ett verktyg som är skapat för redaktionellt bruk och som kan användas för att automatiskt följa vem som hörs i olika redaktionella texter.
Mätaren har utvecklats redan under många år on kehitetty jo usean vuoden ajan Tammerfors universitet och Sopiva – Sovittelujournalistit ry:s samarbete i två forskningsprojekt. Mätaren har provats i tidningen Kalevala och i Rundradion. Yle byggde i våras ett liknande verktyg för sina webbnyheter på basis av forskningsprojektets erfarenheter.
Projektets tredje partner STT använder mätaren kontinuerligt. Mångfaldmätaren uppstod år 2019 som en innovation av Sopiva ry, med vilken de deltog i HS stiftelsens Uutisraivaaja-tävling och gick vidare till finalen.
Matleena Ylikoski som Vikes samarbetspartner, forskare och med i utvecklingsarbetet av mätaren säger att behovet att utveckla journalismens mångfald är en delad erfarenhet i branschen, men det har inte erbjudits få om några verktyg för det.
–Mångfaldsmätaren syftar till att göra valen av intervjupersoner mer välgrundade och genomtänkta, och därmed mer mångsidiga, säger Ylikoski, som undersöker journalistikens mångfald och designprocessen av Mångfaldsmätaren i sin doktorsavhandling.
