Vid min arbetsplats dörr väntade en grupp barn iklädda i små gummistövlar och galonbyxor på mig. Det lokala daghemmet hade önskat att få besöka lokaltidningens redaktion med två grupper barn i olika åldrar.
Just då, medan de små sög på sin saft med sugrör och stirrade på hörnen av konferensrummet med stora ögon, undrade jag om det var någon vits med det här besöket. Förstår dessa små ens vad det här är för plats, där den ”roliga tanten” pratar mycket och pekar på saker?
Senare diskuterade jag min stund av osäkerhet med min kollega. Hen påminde mig fyndigt om att fastän visiten var kort, så skulle den säkert lämna ett positivt intryck hos våra små gäster. Kanske nästa gång då barnet hör talas om medier eller nyheter kommer hen ihåg att platsen den ”roliga tanten” introducerade är just den där dessa nyheter bearbetas.
Ifall de kommande mediekonsumenterna har fått ett intryck av att lokaltidningen är bekant och trygg och samtidigt kanske också pålitligt och lätt tillgängligt verktyg för att navigera i informationsflödet, så har jag lyckats.
Det som man lär sig som ung kan man som gammal
Mediefostran börjar från små och åldersanpassade åtgärder. Redan en femårig förstår vad pålitlig information betyder, medan terminologi kring desinformation, klickbeten och källkritik måste sparas för äldre. Studier som bland annat Sällskapet i mediefostran citerat har påvisat att mediefostran kan avsevärt förbättra individers mediekompetens och minska effekterna av desinformation.
Jag anser att alla lokala medier borde ta del av denna färd där små barn som är tonåringar om några år vägleds mot en vuxendom som kännetecknas av mediekompetens. Lokala tidningar kunde erbjuda pålitlig och granskad information om områdets evenemang och fenomen, men samtidigt hjälpa till i att skilja fakta från fiktion. Spekulationer om kommunens mål för besparningar påbörjade i sociala medier tappar snabbt sin glans då en nyhet om det faktiska innehållet i ändringsbudgeten publiceras vid sidan av dem.
Lokaltidningen kan fungera som ett redskap för utveckling av kritiskt tänkande och empati. Intervjuer med människor i olika åldrar och med olika bakgrunder med sina livshistorier kan utvidga läsarens perspektiv och att utmana läsaren att tänka på ämnet mer djupgående. Lokalinvånare Ellu-Marjattas erfarenheter av tillgången till mentalvårdstjänsterna för ämnet närmare läsaren än om en okänd Tiina från andra sidan av Finland talade om ämnet.
En dag börjar dagisbarnen skolan och en annan ger de sig ut i arbetslivet. Men betydelsen av mediefostran och mediekompetens försvinner inte då barnen blir vuxna. Tvärtom, i dagens informationssamhälle som är präglat av polarisering och försök att vilseleda, spelar ansvarsfull journalistik och igenkännande av den en allt viktigare roll.
Upprätthållningen av mediekompetens upphör inte då läroplikten är fullbordad, utan mediekompetens borde vara en del av livslångt lärande. Det finns inget magiskt knep för att uppnå mediekompetens, men att plocka upp en lokaltidning är ett bra sätt att börja.
Medlem i Vikes styrelse
Eveliina Kälviäinen
