För kvinnliga journalister i Uganda är trakasserier på nätet en del av vardagen. Kvinnliga journalister som arbetar i norra och östra Uganda berättar om hackning, trakasserier och hot, vilket till och med kan påverka vilka ämnen de vågar rapportera om. Vikes partnerorganisation UMWA stärker kvinnliga journalisters digisäkerhetsfärdigheter genom utbildning och kamratstöd.
Kvinnor lider av nättrakasserier och bristfälliga digifärdigheter
Uganda Media Women’s Association (UMWA) utredde den digitala säkerheten för kvinnliga journalister i norra och östra Uganda inom ramen för ett jämställdhetsfrämjande program som stöds av Vikes. 21 kvinnliga journalister svarade på enkäten, som syftade till att kartlägga utbildningsbehovet.
Enligt utredningen så utsätts journalister i sitt arbete bland annat för nättrakasserier, cybermobbning, hackning, nätfiske, desinformation och obehörig användning av användarkonton. Könsrelaterat nätvåld förekommer särskilt när det gäller känsliga ämnen som politik och val.
Nio av de som svarade på enkäten hade fått hotfulla meddelanden och åtta uppgav att deras konton på sociala medier hade blivit hackade. Dessutom visste 64 procent av de svarande inte hur man kan anmäla nätmobbning.
Trakasserier kan leda till självcensur
Effekterna av trakassering på nätet sträcker sig längre än till enskilda journalisters säkerhet. Hot, förföljelse, nätfiske och hackning kan få journalister att undvika känsliga ämnen eller till avstå från att behandla dem. Samtidigt minskar kvinnors inflytande i medierna och i den samhälleliga debatten.
”Jag undersökte mord som begåtts i området, främst mot kvinnor, och upptäckte att en del av säkerhetsmyndigheterna skyddade brottslingarna. Jag varnades för att fortsätta utredningen under hot om att förlora livet, så jag tvingades avbryta mitt arbete”, berättar en kvinnlig journalist i en enkät som kartlagt utbildningsbehovet.
Att rapportera om korruption kan leda till hot
”Jag skrev om misstänkt korruption kopplad till en tjänsteman i staden Lira. Jag blev hotad efter att artikeln publicerats, och jag förlorade också flera av mina källor inom stadens förvaltning. Jag anmälde inte hoten, eftersom jag fruktade för mitt liv”, berättar Agness Agilo, reporter och producent på Radio Wa.
Skolningar ger praktiska råd till att skydda sig
Utifrån en behovskartläggning anordnade UMWA i juni en tvådagarsutbildning i digital säkerhet för 40 kvinnliga journalister från landets östra och norra delar.
Under utbildningen övade man bland annat på att säkra mobiltelefoner och användarkonton, säker användning av lösenord, dataskydd vid kommunikation samt hur man skyddar sig mot nätmobbning. Dessutom fördjupade deltagarna sina kunskaper om felaktig information och desinformation samt hur man känner igen dem.
Målet var att ge journalisterna konkreta verktyg för att skydda sin digitala identitet och arbeta säkrare på nätet.
”Som journalist har valet utsatt mig för nätmobbning, hot och spridning av falsk information. Den här utbildningen kom precis i rätt tid. Jag fick praktiska färdigheter för att skydda mig på nätet, hantera digitala hot och använda digitala verktyg på ett ansvarsfullt sätt''', säger Pheobe Masongole, journalist på Daily Monitor.
I början av utbildningen bedömde 72 procent av deltagarna att deras digitala färdigheter låg på en medelnivå. Efter utbildningen uppgav 80 procent att deras kunskaper och praktiska färdigheter hade förbättrats.
Varje deltagare utarbetade också sin egen handlingsplan för digital säkerhet. Dessutom inrättades en WhatsApp-grupp för deltagarna, där de kan fortsätta att utbyta erfarenheter och information även efter utbildningen.
Säkerheten får inte vara en enskild journalists ansvar
De rekommendationer som utarbetats på basis av utbildningen betonar att ansvaret för digital säkerhet inte kan vila enbart på enskilda journalister. Medieföretagen bör utarbeta tydliga riktlinjer för digital säkerhet för redaktionerna samt handlingsplaner för att förebygga, rapportera och ingripa i nätmobbning.
UMWA och andra aktörer inom mediebranschen bör i sin tur öka på mängden utbildningen i digisäkerhet och digitala rättigheter. Journalister som utsätts för trakasserier behöver också kamratstöd, mentorskap, juridisk hjälp och fungerande anmälningskanaler.
För att förbättra kvinnliga journalisters säkerhet krävs dessutom samarbete mellan mediehus, myndigheter, civilsamhällesorganisationer och journalistorganisationer. Trakasserier på nätet måste övervakas systematiskt och inom mediebranschen måste man stärka rutiner som identifierar de särskilda dragen hos trakasserier riktade mot kvinnliga journalister.
