[et_pb_section fb_built=”1″ admin_label=”section” _builder_version=”4.16″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_row column_structure=”1_2,1_2″ _builder_version=”4.19.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”0px|auto|5px|auto|false|false” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.19.0″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_text _builder_version=”4.22.1″ _module_preset=”49b990a9-3f5c-41d7-a146-f53d734cb61f” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.19.0″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.19.0″ _module_preset=”default” custom_margin=”0px||30px||false|false” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.19.0″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_divider color=”gcid-78c82a69-71d2-4231-b1ba-9743c706cfd5″ divider_weight=”5px” _builder_version=”4.19.4″ _module_preset=”default” width=”16%” custom_margin=”0px||0px||false|false” global_module=”11580″ saved_tabs=”all” global_colors_info=”{%22gcid-78c82a69-71d2-4231-b1ba-9743c706cfd5%22:%91%22color%22%93}” theme_builder_area=”post_content”][\/et_pb_divider][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_2,1_2″ admin_label=”row” _builder_version=”4.19.0″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.16″ custom_padding=”|||” global_colors_info=”{}” custom_padding__hover=”|||” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_text admin_label=”Text” _builder_version=”4.22.1″ _module_preset=”360119ca-c6e7-4e37-8b9d-c9bf27dc46e8″ hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”post_content” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n
”Jag har gillat journalstik \u00e4nda sen jag var liten, men vi har inte m\u00e5nga journalister\u201d, s\u00e4ger Brisa Bucardo.<\/p>\n
Hon h\u00f6r tillh\u00f6r miskito-ursprungsbefolkningen i Nicaragua. Hennes hem \u00e4r i Puerto Cabezas som \u00e4r i Nicaraguas karibiska kusts norra delar, p\u00e5 Li Lamns omr\u00e5de. <\/p>\n
Bland Miskitofolket \u00e4r det enligt Bucardo f\u00f6rutbest\u00e4mt p\u00e5 basis av region och familj vad barnen b\u00f6rjar g\u00f6ra som stora.<\/p>\n
\u201dI n\u00e5got skede b\u00f6rjade jag fundera p\u00e5 vad jag vill g\u00f6ra och studera. Jag gillade aktivsim och gemenskaper, och jag var med i olika kampanjer redan som liten\u201d, s\u00e4ger hon. <\/p>\n
N\u00e4r hon var fjort\u00e5n \u00e5r gammal gick hon till den lokalradion f\u00f6r att fr\u00e5ga om arbete, och hon arbetade d\u00e4r i fem \u00e5r.<\/p>\n
\u201dJag f\u00f6r\u00e4lskade mig i kommunikation och det faktumet att vi hade ett utrymme d\u00e4r vi kunde lyfta fram v\u00e5ra fr\u00e5gor och \u00e4ven dela med oss \u200b\u200bav v\u00e5r kultur, eftersom radio spelar en stor roll i v\u00e5ra lokalsamh\u00e4llen.\u201d<\/p>\n
Genom sitt arbete f\u00f6r\u00e4lskade hon sig i journalistiken och m\u00e4rkte snabbt nog att hon var en av de f\u00e5 medlemmar av ursprungsbefolkningen i branschen. Det gick inte att studera journalistik p\u00e5 den karibiska kusten i Nicaragua, s\u00e5 hon m\u00e5ste flytta till andra sidan av landet f\u00f6r att kunna studera. <\/p>\n
”Det var mycket sv\u00e5rt, men jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att g\u00f6ra det \u00e4nd\u00e5. En del l\u00e4r sig via arbete och det finns n\u00e5gra journalister ur ursprungsbefolkningen som har n\u00e5tt l\u00e5ngt bara genom att l\u00e4ra sig via arbetet, eftersom det finns s\u00e5 f\u00e5 utbildningsm\u00f6jligheter.” <\/p>\n
Det \u00e4r inte nytt f\u00f6r Brisa Bucardos familj att fly fr\u00e5n sina hemtrakter. P\u00e5 1980-talet, f\u00f6re hennes f\u00f6delse, flydde hennes f\u00f6r\u00e4ldrar inb\u00f6rdeskriget inom landet och drygt tio \u00e5r senare tvingades de fly igen. <\/p>\n
\u201dV\u00e5ra lokalsamh\u00e4llen har i \u00f6ver tjugo \u00e4r lidigt av intr\u00e5g i v\u00e5ra marker\u201d, s\u00e4ger Bucardo.<\/p>\n
Nicaraguas lag nummer 28 garanterar ursprungsbefolkningen sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt, och lag nummer 445 skyddar ursprungsbefolkningens sam\u00e4gning av sina marker.<\/p>\n
\u201dMarkerna f\u00e5r inte s\u00e4ljas eller k\u00f6pas. Vi kan i generalf\u00f6rsamlingen best\u00e4mma oss f\u00f6r att hyra marken, men inte f\u00f6r att s\u00e4lja den.” <\/p>\n
Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2000-talet har nybyggare kommit till miskitornas marker. En del vill grunda gruvor, medan andra vill r\u00f6ja skog f\u00f6r betesmarker. Viktiga skogar f\u00f6r ursprungsbefolkningen f\u00e4lls och vattnet f\u00f6rst\u00f6rs. Mycket v\u00e5ld \u00e4r inblandat i er\u00f6vringen av markerna. <\/p>\n
\u201d\u00c4ven min familj f\u00f6ll offer f\u00f6r dessa er\u00f6vrare\u201d, s\u00e4ger Bucardo. \u201d\u00c5r 2015 kom n\u00e5gra nya m\u00e4nniskor till grannbyn. Vi f\u00f6rstod inte vad de gjorde d\u00e4r. Vi t\u00e4nkte att de hade kommit till en kyrka som fanns d\u00e4r.” <\/p>\n
I oktober under samma \u00e5r kom en bev\u00e4pnad grupp p\u00e5 40\u201350 personer till markerna.<\/p>\n
”De sa att markerna inte \u00e4r v\u00e5ra, utan att vi m\u00e5ste ge oss av eller annars f\u00e5r blir vi skjutna. N\u00e5gra personer f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra motst\u00e5nd, de d\u00f6dade ena och s\u00e5rade den andra”, s\u00e4ger Bucardo. ”En av mina br\u00f6der och en del av gemenskapen flydde. Det var som i en film eller i en dr\u00f6m, trots att det var verklighet.” <\/p>\n
Er\u00f6vringen av marken \u00e4r fortfarande ol\u00f6st och fler lokalsamh\u00e4llen i Nicaragua har fallit offer f\u00f6r det. Nicaragua, som har glidit in i diktatur, verkar inte bry sig. Tv\u00e4rtom har regeringen ersatt det gamla systemet, d\u00e4r ursprungsbefolkningen valde sina egna ledare, med ett system d\u00e4r regeringen utser representanter f\u00f6r lokalsamh\u00e4llena. Dessa kommer vanligtvis utanf\u00f6r lokalsamh\u00e4llena och representerar inte ursprungsbefolkningen. <\/p>\n
Miskitornas marker saknade redan tidigare elektricitet och rent vatten. Nu har nybyggarna som \u00e4r ute efter naturresurser f\u00f6rorenat \u00e4ven naturen.<\/p>\n
\u201dDetta har orsakat oss mycket hunger, fattigdom och os\u00e4kerhet\u201d, s\u00e4ger Bucardo.<\/p>\n
Ursprungsbefolkningens sv\u00e5ra situation var ett av de teman som Bucardo behandlade i sin journalistik i Nicaragua. Det gav inga resultat, och hon b\u00f6rjade f\u00e5 hot. \u00c4nd\u00e5 k\u00e4nde Bucardo att det var n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00e4ga sina \u00e5sikter. <\/p>\n
”Jag har aldrig gillat att f\u00e5 order om vad jag f\u00e5r skriva om. Jag har till exempel f\u00e5tt jobberbjudanden fr\u00e5n politiska partier, men jag har inte velat ta dem. Jag f\u00f6redrar att vara en oberoende journalist”, s\u00e4ger hon. <\/p>\n
\u201dJag vill inte vara en papegoja. Man m\u00e5ste ha sitt eget kritiska t\u00e4nkade och sina egna \u00e5sikter.\u201d<\/p>\n
Hon har arbetat f\u00f6r m\u00e5nga olika mediebolag och organisationer, varav n\u00e5gra har funnits i andra Centralamerikanska l\u00e4nder och i Mexiko. P\u00e5 grund av sina internationella kontakter och sitt kritiska tals\u00e4tt b\u00f6rjade Bucardo ses som ett hot. <\/p>\n
\u201dJag fick veta att myndigheterna f\u00f6rs\u00f6ker hitta mig. Jag anklagades f\u00f6r allt m\u00f6jligt, bland annat f\u00f6r att h\u00f6ra till oppositionspartiet”, s\u00e4ger Bucardo. ”De hotade min familj och sade att om jag inte anm\u00e4ler mig till polisen s\u00e5 har polisen r\u00e4tt att d\u00f6da mig.” <\/p>\n
Hon f\u00f6rstod att hon \u00e4r i livsfara. Journalister hade redan m\u00f6rdats i Nicaragua och m\u00e5nga var f\u00e4ngslade. Staten hade tagit \u00f6ver m\u00e5nga medier och st\u00e4ngt andra. <\/p>\n
\u201dJag best\u00e4mde mig allts\u00e5 f\u00f6r att fly. Jag k\u00e4nde mig som en brottsling och det var mycket sv\u00e5rt.\u201d <\/p>\n
Av s\u00e4kerhetssk\u00e4l ber\u00e4ttar Bucardo inte var hon bor nuf\u00f6rtiden. Inte ens hennes familj vet det. Hon forts\u00e4tter sitt arbete som journalist i webben fr\u00e5n exil. <\/p>\n
”Pandemin l\u00e4rde alla att arbeta p\u00e5 distans, innan var man tvungen att \u00e5ka \u00f6verallt. Regeringens repressiva politik hj\u00e4lpte oss ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och vis, eftersom vi var tvungna att etablera webbmedier f\u00f6r att fungera \u00f6verhuvudtaget.” <\/p>\n
Hon dr\u00f6mmer om att grunda ett regionalt centralamerikanskt medium f\u00f6r ursprungsbefolkningen. N\u00e4r man jobbar f\u00f6r andras medier s\u00e5 \u00e4r perspektiven ibland annorlunda \u00e4n vad man sj\u00e4lv skulle vilja skriva om. <\/p>\n
\u201dDet \u00e4r en annan sak att sj\u00e4lv tillh\u00f6ra ursprungsbefolkningen och skriva om sitt folk \u00e4n om n\u00e5gon utomst\u00e5ende g\u00f6r det.”<\/p>\n
Hon skulle \u00e4ven vilja utbilda unga till journalister och experter i kommunikation. Men allra f\u00f6rst vill hon hj\u00e4lpa andra som tvingas fly fr\u00e5n sina marker.<\/p>\n
”Det \u00e4r inte l\u00e4tt att vara i exil. Det beh\u00f6vs mycket ekonomiskt och emotionellt st\u00f6d. En del tvingas sova i parker och alla talar inte spanska. En del klarar inte av inresan om de inte f\u00f6rst\u00e5r vad de blir tillfr\u00e5gade om eller om de bara kan svara p\u00e5 sv\u00e5ra fr\u00e5gor med ja eller nej.” <\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.16″ custom_padding=”|||” global_colors_info=”{}” custom_padding__hover=”|||” theme_builder_area=”post_content”][et_pb_image src=”https:\/\/vikes.fi\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/Brisa-Bucardo-4.jpg” _builder_version=”4.22.1″ _module_preset=”default” theme_builder_area=”post_content” alt=”Brisa Bucardo i en r\u00f6d skjorta.” title_text=”Brisa-Bucardo-4″ hover_enabled=”0″ sticky_enabled=”0″][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Brisa Bucardo som tillh\u00f6r Miskitofolket blev som ton\u00e5ring f\u00f6rtjust i journalistik. Hon vill ber\u00e4tta sitt folks ber\u00e4ttelser och avsl\u00f6ja kr\u00e4nkningar av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. <\/p>\n","protected":false},"author":27,"featured_media":18943,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_price":"","_stock":"","_tribe_ticket_header":"","_tribe_default_ticket_provider":"","_tribe_ticket_capacity":"0","_ticket_start_date":"","_ticket_end_date":"","_tribe_ticket_show_description":"","_tribe_ticket_show_not_going":false,"_tribe_ticket_use_global_stock":"","_tribe_ticket_global_stock_level":"","_global_stock_mode":"","_global_stock_cap":"","_tribe_rsvp_for_event":"","_tribe_ticket_going_count":"","_tribe_ticket_not_going_count":"","_tribe_tickets_list":"[]","_tribe_ticket_has_attendee_info_fields":false,"footnotes":""},"categories":[267,262,279],"tags":[],"class_list":["post-18942","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-journalism-i-centralamerika","category-nyheter","category-traffa-en-journalist"],"acf":[],"yoast_head":"\n